What?

förklaring

Naturligt Mineralvatten


En vattentäkt för naturligt mineralvatten ska vara skyddad mot föroreningar och får inte innehålla fekala indikatororganismer eller sjukdomsframkallande mikroorganismer. Naturligt mineralvatten kan tappas från ett eller flera naturliga eller anlagda uttag från en grundvattenreservoar (akvifer). Naturligt mineralvatten kännetecknas av sitt innehåll av lösta mineraler och andra beståndsdelar samt av sitt ursprungliga tillstånd. Se 2 § LIVSFS 2003:45. Livsmedelsföretagaren måste säkerställa att vattnets egenskaper när det gäller sammansättning av lösta mineral, spårämnen, temperatur och liknande är oför- ändrade och stabila på kort och lång sikt. En viss naturlig variation kan dock förekomma. Livsmedelsföretagaren måste kunna lämna rimliga förklaringar till eventuella naturliga variationer. Vattnets sammansättning, temperatur och väsentliga egenskaper får inte påverkas av variationer i flöde eller uttag av vatten. Livsmedelsföretagaren ska även definiera vattnets sammansättning av karaktäristiska beståndsdelar, vilket också ska anges i märkningen av förpackningarna. Se 2 och 23 §§ LIVSFS 2003:45. Livsmedelsföretagaren måste också övervaka att vattnets innehåll av övriga beståndsdelar inte förändras över tid i en utsträckning som inte kan förklaras av naturlig variation. Övervakningen bör göras genom regelbundna undersökningar av vattnets sammansättning. Kontrollmyndigheten kontrollerar att vattnets karaktäristiska beståndsdelar och övrigt mineralinnehåll överensstämmer med godkännandet. Livsmedelsföretagaren måste kunna visa att vattnet och vattentäkten kontinuerligt är skyddat mot föroreningar. Läs mer på Livsmedelsverket.




D - vitamin


D-vitamin reglerar kalkbalansen i skelett och tänder. Brist på D-vitamin kan orsaka rakit, "engelska sjukan", hos barn, vilket visar sig som mjukt och missformat skelett, och benuppmjukning, osteomalaci, hos vuxna. D-vitamin är ett av de få vitaminer vi riskerar att få för lite av och vissa grupper kan därför behöva tillskott. Vi får i oss vitaminet på två sätt: dels via maten, dels bildas D-vitamin i huden när vi är ute i solen. D-vitamin i mat får vi främst i oss från fisk. Till exempel innehåller lax, sill, makrill och tilapia mycket D-vitamin. Mjölkprodukter, växtdrycker, margarin och matfettsblandningar är också viktiga källor, om de är berikade med D-vitamin. Ägg och kött innehåller också en del D-vitamin.




B6 - vitamin


Vitamin B6, även kallat pyridoxin, är nödvändigt för proteinomsättningen och har betydelse för exempelvis nervernas funktion. Högst halter av vitamin B6 finns i animaliska livsmedel som kött, fågel, korv, ägg och mjölkprodukter. Men även potatis, spannmål, bär och matbröd är goda källor till vitamin B6. För den som inte äter mjölkprodukter är det viktigt att hitta en annan källa till vitamin B6. Vitamin B6 finns i till exempel baljväxter, gröna bladgrönsaker, bröd och andra fullkornsprodukter, potatis, frukt, bär, mandel, vetegroddar och sesamfrön.




B12 - vitamin


Vitamin B12, kobalamin, behövs bland annat för cellernas ämnesomsättning och för bildningen av blodkroppar. Det är också nödvändigt för nervsystemets funktion. Vitamin B12 finns främst i animaliska livsmedel som fisk, kött, skaldjur, ägg, lever, mjölk och ost. Fermenterade produkter, alltså jästa eller mjölksyrade, kan också innehålla lite vitamin B12. Det finns även inaktiva former av vitamin B12 i kosten, särskilt i vegetabilier. De inaktiva formerna av vitaminet kan inte våra kroppar tillgodogöra sig.




Niacin


Niacin behövs för omsättning av fett, kolhydrater och protein. Högst halter finns i kyckling, fisk och kött men även jordnötter, hårt bröd och spannmål innehåller lite högre halter av niacin. Det finns även produkter berikade med niacin till exempel vissa frukostflingor.




Biotin


Kroppen behöver biotin bland annat för fettsyraomsättningen. Biotin finns i nästan all mat. Lever, äggula, havregryn och vetegryn är speciellt innehållsrika. Biotin bildas också av våra tarmbakterier men hur stor del detta är av det totala behovet av biotin är oklart.




Magnesium - (Mineral)


Magnesium behövs bland annat för produktionen av protein, för omsättningen av kalcium samt för normal nerv- och muskelfunktion. Magnesium finns främst i baljväxter, bladgrönsaker, fullkornsprodukter och kött, fisk och skaldjur. Vi får också i oss magnesium genom vattnet vi dricker, (framförallt i kommuner med hårt vatten).




Zink - (Mineral)


Zink är ett livsnödvändigt mineral. Det ingår i 100-tals enzymer i kroppen som påverkar omsättningen av proteiner, kolhydrater, fett, nukleinsyror och vissa vitaminer som till exempel vitamin A. Zink behövs även för immunsystemet. Kött, mejeriprodukter, fullkornsprodukter och inälvsmat är bra källor till zink. Upptaget av zink underlättas av animaliska proteiner. Även musslor, ost och nötter är rika på zink.




BCAA


BCAA - (branched-chain amino acids) Protein består av tjugo stycken aminosyror varav nio av dem är essentiella. Det innebär att vi inte kan tillverka dem själva utan de måste tillföras via kosten. Det är endast de essentiella aminosyrorna som har visat sig öka muskeltillväxt efter träning. Tre av de essentiella aminosyrorna tillhör gruppen grenade aminosyror (BCAA - branched-chain amino acids) - leucin, isoleusin och valin. Av dessa är det framförallt leucin som tillskrivits störst effekt på muskelsyntes. De grenade aminosyrorna omsätts i muskulaturen och är därmed viktiga för muskelmetabolismen. Det finns även en teori om att tillförsel av BCCA skulle öka uthålligheten under träning. Detta eftersom de grenade aminosyrorna sjunker i blodet under träning och konkurrerar med aminosyran tryptofan till blod-hjärnbarriären. Tryptofan omvandlas sedan till serotonin vilket tros öka den mentala tröttheten. Med ökade nivåer av BCAA i blodet skulle alltså tröttheten kunna minskas och förbättra prestationsförmågan.




Fruktos


Fruktos kallas ibland fruktsocker eller levulos och förekommer också i fri form i många livsmedel, framför allt i frukt. Till skillnad från glukos kan fruktos tas upp i kroppen utan att det behövs insulin. Fruktos bidrar inte heller till att insulin frisätts. Fruktos omsätts snabbare än glukos och kan även omvandlas snabbare till triglycerider. Om fettet lagras in i fettväven eller förbränns beror på om man äter mer än man gör av med. Det finns inte tillräckligt med studier av bra kvalité för att säkert kunna säga vilka hälsoeffekter fruktos har, men två metaanalyser som publicerades under 2017 fann inga negativa effekter på blodfetter och lägre blodsockersvar av att ersätta glukos eller sackaros med fruktos (Evans 2017a, Evans 2017b).




Sukralos


Sukralos, E-nummer E 955, är ett
sötningsmedel vars egenskaper gör att det kan användas i flera olika typer av livsmedel. Det har stor sötningseffekt, är stabilt och tål uppvärmning. Sukralos får exempelvis användas i läsk, desserter och konfektyrer.
Sukralos är ett modifierat socker (baserat på sackaros) som är cirka 600 gånger sötare än socker. Ämnet tas delvis upp i kroppen och utsöndras snabbt utan att brytas ner. Sukralos ger därför ingen energi och påverkar inte heller blodsockernivån. Kan sukralos vara farligt för hälsan?
Europeiska vetenskapliga kommittén för livsmedel (SCF) har gjort flera värderingar av sukralos. Vid den senaste värderingen (år 2000) bedömde SCF att sukralos inte ger några effekter på till exempel arvsmassan eller hos foster.




Koffein


Koffein är en av världens mest konsumerade stimulerande medel. Koffein kan på kort sikt motverka trötthet och ge en känsla av att det går lättare att fokusera på uppgifter, men för stora intag kan ge illamående, hjärtklappning, muskeldarrningar och sömnproblem. Koffein finns naturligt i till exempel kaffe, te, maté, guarana och mörk choklad. Större mängder koffein finns tillsatt i energidrycker och även i många kosttillskott. Koffein kan också tillsättas som aromämne för att ge eller förändra smak och doft. 180 mg koffein = motsvarar ca 2,5 koppar kaffe




Tillsatser


Vi har som ambition att tillverka alla våra funktionsdrycker med endast naturliga råvaror för smak och färg samt med Naturligt Mineralvatten från Åre Källa. Vi använder ett fåtal tillsatser för att alltid säkerställa högsta kvalitet. Bland annat använder vi surhetsreglerande medel (Citronsyra) och konserveringsmedel (Kaliumsorbat). Vad som räknas som naturligt kan förändras över tiden. Det är viktigt för oss att följa debatten och hela tiden sträva mot det naturliga.

Citronsyra (E 330) är ett antioxidations och surhetsreglerande medel som tillsätts för att hindra dryckerna från att missfärgas (oxidera). De gör också att lättförstörbara vitaminer bevaras bättre. Citronsyra är ett ämne som finns naturligt i bär och frukter och produceras även naturligt i kroppen.

Kaliumsorbat (E202) är ett konserveringsmedel. Förekommer naturligt i många bär och frukter, till exempel rönnbär och hjortron. När det används som tillsats i livsmedel framställs det syntetiskt.

Fördjupning

Alla tillsatser i svenska livsmedel ska ha ett identitetsnummer, ett E-nummer. ”E” står för att EU har godkänt tillsatsen och de efterföljande siffrorna är ett unikt nummer för varje tillsats. Ett exempel är askorbinsyra, E300, alltså detsamma som vanligt C-vitamin. Tillsatser kan användas för att öka hållbarhet, eller påverka konsistens, smak eller färg. EU:s krav för dem alla är att de ska vara oskadliga för hälsan och av värde för konsumenten. Läs mer på Livsmedelsverket.





  • Black Instagram Ikon

E-POST

PRESSKONTAKT

ADRESS

Ár functional
Ullån 228

837 98 Åre

Prenemenera på nyheter 

© 2019 by Ár functional - CHANGING THE GAME

sigill_klimatneutral_tricorona-200x200.p